"Arma Marma"
Vi beger oss till klassisk mark, närmare bestämt till en liten ort som heter Marmaverken och ligger i Hälsingland. Här överraskade byns lag hela fotbolls-Sverige när de i slutet på 50-talet var på vippen att nå allsvenskt kval. Efter flera års försök stod Marma IF som seriesegrare i division III Södra Norrland våren 1957. Hösten 1957 gjorde Marma debut i Norrlandstvåan. Säsongen 1957/58 blev en maratonsäsong då Sverige skulle övergå till att spela fotbollssäsongen kalenderår, dvs vår/höst istället för höst/vår som varit fallet tidigare. Förhoppningarna var inte stora på Marma inför äventyret i division II. Rikspressen dömde ut laget som skulle bli en strykpåse. Sejouren skulle utan tvekan bara bli ettårig. Uttrycket "arma Marma" myntades i tidningsrubrikerna. Spelarna själva? De kom överens om att det skulle krigas om varje poäng.
I seriepremiären den 28 juli 1957 ställdes "arma Marma" mot 1956 års seriesegrare Lycksele IF. Tvärränderna från Lycksele rivstartade och den 2000-hövdade publiken på Marmavallen såg oroligt på när Marma tidigt hamnat i underläge med 0-3. Men sen var det som att någon vred om en strömbrytare. Efter den nervösa inledningen växte Marma in i division 2-kostymen, tog över tillställningen och vände till en 5-3-seger. Marma radade upp segrarna och ledde faktiskt Norrlandstvåan ett tag. I toppmötet hemma mot Skellefteå AIK (som senare vann serien) kom det hela 5866 åskådare som passerade vändkorsen till Marmavallen, och de fick se Marma vinna med klara siffrorna 3-0. Marma fortsatte hänga med i toppstriden, men under hösten 1958 kom ett par poängtapp som gjorde att laget slutligen fick nöja sig med tredjeplatsen i tabellen. Skellefteå AIK vann serien på 38 poäng, en poäng före IFK Holmsund på 37 och tre före Marma som samlade ihop 35 poäng. Marma var seriens målfarligaste lag med 68 fullträffar på 27 matcher. Marmavallen var en ointaglig fästning. Laget förlorade inte en enda match på hemmaplan säsongen 1957/58.
Marma fick tre säsonger i Norrlandstvåan, innan färden gick neråt i seriesystemet igen. Men hur kunde då lilla Marma, som på sin topp hade 1000 invånare, nå så högt? Ja, sulfatfabriken Marmaverken som stod bakom laget var naturligtvis en bidragande faktor. Förutsättningarna var annorlunda förr. Det ställdes inte som idag orimliga arenakrav på små orter. Det var en annan attityd i samhället, och det fanns inte lika mycket som konkurrerade om vår uppmärksamhet. Barnakullar var ofta större, och det var lättare att få jobb oavsett var du bodde nästan. Storlag kunde växa fram omkring ett bruk eller en industri, då lagen kunde ta nytta av att det fanns fina arbetsmöjligheter i närområdet. Jag vill egentligen inte ta till uttrycket att "det var bättre förr", men det är nära till hands. När det gäller fotbollen så tror jag att det var både roligare och intressantare på den tid när "arma Marma" nästan nådde allsvenskt kval. Det var en tid när både landsbygd och fotbollslag blomstrade. En tid när ett fotbollslag i varje by var en realitet. En tid när mammon inte hade tagit över fotbollen.
I år (skrivet oktober 2023) har Marma IF avslutat säsongen med en fjärdeplats i division 5 Hälsingland. Laget har efter sin storhetstid växelvis gått mellan fyran, femman och sexan. Senaste säsongen i division 3 hade Marma 1963 då laget flyttades ned från division 3 Södra Norrland. Lagom till säsongen 2005 gjordes en sammanslagning med Moheds SK, och man tävlade under namnet Marma/Moheds FF till och med 2014. Men från 2015 återtogs namnet Marma IF igen.
Tack till Ingemar Berg, klubbmarken.com
Info från Strömbergs/Brunnhages fotbollsbok 1957/58
Lagbild från Rekord-Magasinet
Text och foto: Göran Bergmark
goran@idrottsplats.se
