Moravallen

På Moravallen i Byske började en karriär som heter duga. Orvar Bergmark gjorde 94 A-landskamper i fotboll för Sverige. Han var med och tog VM-silver 1958, och blev även uttagen i världslaget samma år och icke att förglömma så blev han även Guldbollenvinnare samma år. Han var allsvensk med Örebro SK och AIK. Han blev proffs i den italienska ligan i AS Roma. När den aktiva karriären avslutats som 35-åring i Örebro, så blev Bergmark förbundskapten i det svenska fotbollslandslaget under fem års tid. Bland annat ledde han Sverige i Mexiko-VM 1970. Han räknas som "Stor grabb" i både fotboll och bandy. Han har gjort 24-A-landskamper i bandy. Han blev svensk mästare vid tre tillfällen med Örebro SK. 1952 var bandyn en s.k. demonstrationssport vid OS i Oslo, och där deltog Orvar Bergmark i den svenska truppen som vann OS-guld i kamp med Norge och Finland. 1957 spelades den första VM-turneringen i bandy, i Finland, och där var Orvar med och fick en bronspeng. Men allt började här, på Moravallen uppe i Byske, i norra Västerbotten.

Från Byske och Moravallen kom också Örebro SK:s rekordman, målvakten Anders Karlsson som spelade hela 319 matcher i den svartvita dressen mellan 1984 och 2002. Anders omkom i en tragisk drunkningsolycka hösten 2015, endast 52 år gammal.

Moravallen och dess omgivning i norra Västerbotten tycks ha varit gynnsam för att fostra fina spelare. Rolf Norell som föddes och växte upp i Byske gjorde inte mindre än 1850 elitmatcher i fotboll och ishockey. Fotboll i Helsingborg, och ishockey i Skellefteå AIK och Rögle. Från Byske kom också Annika Karlsson som gjorde 347 matcher i Allsvenskan med Sunnanå SK, och vann SM-guld 1980 och 1982. Även Janina Sundqvist blev allsvensk åren 1998 - 2004 med Sunnanå, och har också ett gäng ungdomslandskamper på sitt cv.

Byske IF är en av länets äldsta föreningar med sina 112 år på nacken (i skrivande stund 2018). Föreningen bildades 1906, och kom under en period att höra till aristokraterna i Västerbotten.  Men det var under namnet IK Vargarna man satte fart i seriesystemet. 1954/55 tog Vargarna klivet upp till division IV, och efter bara två säsonger i fyran var det dags för avancemang till trean.

Där blev det tre säsonger innan laget degraderades till fyran, där man tillbringade tre säsonger innan returbiljetterna till trean bokades in. Det blev då en säsong till i div III Norra Norrland nedre som IK Vargarna, innan namnbytet trädde i kraft och Byske IF kom att bli ett pålitligt topplag i gamla trean under resten av 60-talet. 1968 nådde Byske sin största framgång, då laget vann division III i kamp med främst Lycksele som var lagen som turades om att leda serien under säsongen.

I kvalet till Norrlandstvåan fick Byske ta sig an Gefle IF, IFK Härnösand och Gällivare SK. 2-3 hemma på Moravallen mot Gefle, och 0-3 borta mot Härnösand. I den sista kvalomgången möttes Byske och Gällivare på neutral plan i norrbottniska Storfors. Det blev en kylslagen historia med snö, skidåkande publik och 14 minusgrader. Publiken påklädda med både vinterjackor och pälsmössor hade klättrat upp på snödrivor, och spelarna var påpälsade med både långkalsonger och handskar. Gällivare vann matchen med 3-2, och blev därmed det första laget norr om polcirkeln som tog klivet upp i division II.

Efter kvaläventyret 1968 blev det totalt åtta säsonger till i trean, den senaste 1987. Byske var under många år ett pålitligt topplag i fyran, men 1994 blev det degradering till femman och sen har laget växelvis hört till femman eller sexan – med undantag för en återkomst till fyran 1999.

2017 bildades Byske Fritidsförening genom en sammanslagning av klubbarna Byske IF, Vargarna och Byske Sim. Den nya föreningen bedriver verksamheterna som de äldre klubbarna gjorde, och har i dagsläget fotboll, ishockey, innebandy, simning, dans och tennis.

Tack till Ingemar Berg, Svante Bernhard, Brunnhages fotbollsböcker 1956 - 1968 och Bo Fuhrman vars fotbollsnostalgiska reportage i Norran 18/10 bidragit med fakta.
Text och foto: Göran Bergmark, Norsjö.