Dalängen

Gusum är ett av skärgårdskommunen Valdemarsviks fem distrikt. I Gusum, som inte ligger vid havet, bor det idag drygt 1 200 invånare och så har det varit de senaste 50-60 åren enligt befolkningsstatistiken.  

Idag finns det bland annat en stor ICA-butik, en pizzeria och en fin klassisk biograf i Gusum. Den används för övrigt fortfarande och undertecknad såg ”Mamma Mia 2” där i somras. Genom historien är det annars bruket som satt Gusum på kartan. Redan på 1600-talet anlades bruket som då tillverkade mässing. Genom åren har även viror, knappnålar och framför allt blixtlås tillverkats men från 80-talet började nedgången med konkurser som följd. Det finns ett bruk (såldes från Gusums bruk 1987) även idag i byn som tillverkar mässing (Nordic Brass). Det gamla bruksområdet, som låg väldigt centralt, sanerades mellan 2010 och 2016. Totalt avlägsnades 57 000 ton förorenade massor.  

Nära det gamla bruket ligger klassiska Dalängens IP. Bruket upplät sin mark för att bygga idrottsplatsen, som var en tjärn från början som fylldes igen.  

Leif Månsson har varit engagerad som spelare, styrelseledamot och ledare, sedan 1955, samt vaktmästare (senaste tio åren) på anläggningen har bistått med mycket information.  

Anläggningen som Gusum har till sitt förfogande idag välskött. Dels finns det en klart duglig b-plan som absolut fungerar för träning och för yngre lag att spela match på. Där spelade även min kusin, som lirade i damlaget kring millennieskiftet, sina matcher för GIF dam (nedlagt).  

Månsson berättar att han sett gamla foton på B-plan före 1922, medan A-plan byggdes på 30-talet.  

För att gå in i själva på själva Dalängen går man igenom en klassisk och vacker entré som för tankarna till en svunnen tid. Dessa byggdes troligen av Stig Bäckström och Karl-Axel Andersson på 60-talet. 


På denna tid fanns det även en dansbana och festplats strax utanför Dalängens entré. Den är idag riven och den ”nyare” dansbanan, en bit längre ner, är på väg mot samma öde.  

Väl nere vid fotbollsplanen fascineras man över de öppna ytorna. Förutom a- och b-plan finns det även en 7-mannaplan på området. Naturgräsplanen är oftast i toppskick, trots att den ligger i en sänka så blir den inte ofta vattensjuk. Dock kan den istället bli torr och ta lite tid för sig att bli bra på våren då den ligger lågt. Trots de öppna ytorna så är det inte så blåsigt för spelarna. 

Vatten till bevattningen tas från ån nere i byn, uppskattningsvis 500 meter från IP. Runt planen finns det enklare läktarbänkar att sitta på. Både längs med plan och på bergshöjden.  
Tidigare har det funnits löparbanor av kolstubb runt fotbollsplanen, men de är borta sedan länge. 
En kul detalj är avstånden mellan avbytarbåsen. Kanske det var någon derbymatch mot Ringarum, IF Trym eller ”Vika” (Waldemarsviks IF) som urartat? Månsson visste heller inte.  

På anläggningen finns dessutom ett välskött klubbhus (en våning påbyggd i början på 00-talet) och flera andra byggnader. Totalt tre stycken byggnader inklusive kiosken. Det finns fyra omklädningsrum och ett domarrum.  På vintrarna görs det skidspår i och omkring (elljusspår) Dalängen av Hammarkinds skidklubb.  
Vad vet vi om Gusums idrottsförening då? Jo, genom åren har klubben haft skidor, bordtennis, bandy och givetvis fotboll på programmet. Bordtennisen lades ner på 80-talet och bandyn på 70-talet. Bandyn var ett tag en egen sektion och har spelat på bland annat Masugnskärret, Lillsjön och vid en grusplan ett stenkast österut (mot E22:an) från byns ”centrum”.  Även på Dalängen. 

Idag finns bara fotboll. A-laget (herr) spelade i 2018 i division 5, men blev sist – och åkte ur. Inga ungdomslag 2018. Genom åren har GIF som bäst varit i toppen av division 4 (1970 och framåt) och var då nära trean. Annars mest i division 4 och 5. Men även i sexan, där de ska spela 2019. 

Leif Månsson tror att publikrekordet är antingen när ”Snoddas” var på gamla festplatsen, strax utanför dagens anläggning, eller när ett franskt järnvägslag kom på besök 1961. Månsson minns det mycket väl då det var hans debut i a-laget. I Gusum spelade även Bengt ”Julle” Gustafsson, vilket var hans första match sedan han kommit hem från Italien (läs mer nedan). Gusum vann för övrigt matchen med 1–0, inprickat av Georg Lindgren. Uppskattningsvis 2 000 personer trängdes runt Dalängen den gången.    

Klubbens kändaste spelare genom tiderna är alla gånger Bengt ”Julle” Gustavsson (1928-2017). 1947 gick han från moderklubben Gusum till storklubben IFK Norrköping. Det var tänkt att han skulle ersätta Gunnar Nordahl som center, men det var som centerhalv(mittback) som ”Julle” firade framgång.  
Bengt blev 1956 proffs i italienska Atalanta där han för övrigt mötte landslagskollegan Nisse Liedholm (Milan) flera gånger. Två spelare från lilla Valdemarsvik i stora Serie A lär vi aldrig någonsin få se igen. Under karriären spelade han 57 landskamper, tog OS-brons 1952, vann Guldbollen 1953 och var med i Sveriges silverlag VM 1958. Karriären avslutades 1965 i Åtvidaberg och därpå en tränarkarriär till 1985.  

Andra framstående spelare var Hasse och Nisse Andersson som båda spelade i Åtvidaberg på 60-talet. Då låg ÅFF i näst högsta serien, ettan. Dessutom var Mats Andersson och Kjell Urberg ett par år i Norrköpingslaget Sylvia.  

I bandy har Månsson för sig att Nisse Leidholm spelade någon säsong för Gusum IF.  

Bilderna togs juli 2017 vilket nog var tur med tanke på hur varm och torr 2018 var. 

Stort tack till Leif Månsson i Gusum för mycket information.  

/Anders Ekström, Sollentuna  

Källor: Wikipedia, klubbens hemsida, Leif Månsson