Dalavallen

Efter en familjeutflykt till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby var det dags att förlänga utflykten med två stycken idrottsplatser istället för att åka hem . Varför åka från punkt A till B och sen tillbaka till punkt A direkt ?
Först ut var det Dalavallen i Djursdala. En idrottsplats som jag inte visste mycket om mer än att det var en landsbygdsidrottsplats.
Det fick jag väl bekräftat utmed vägen som var väldigt naturskön. Särskilt sista biten minns jag där man mer eller mindre åkte slalom på en smal väg som var kantat av flertalet ladugårdar. Runt omkring stod hästar och kor som njöt i det fina vårvädret.
Lika vacker är Dalavallen. Precis som Småland och dess ladugårdar så är även mycket målat i rött på Dalavallen.

Jag gillar idrottsplatser som har höga staket runt om. Det är både snyggt, stiligt och så blir det en nostalgisk känsla. Dessutom så blir det en mysig inbakad känsla. Vad jag sett på gamla vykort så var staket runt en idrottsplats inte så ovanligt som det är idag.

Dessvärre verkar många av dessa staket inte finnas kvar. Det krävs ju en del skötsel med dem också . Här på Dalavallen står staket dock kvar, ett rött sådant som sträcker sig från en bit in på skogsidan, sen längs den ena kortsidan samt en bit in på parkeringen. Här tar sen klubbstugan över. På motsatta långsida finns en liten naturläktare med bänkrader ovan, bakom där står skogen som en vägg.
Skogen har också tidigare legat på den norra kortsidan men där har antingen stormen härjat eller så har sågverket behövt mer virke.
Zoomar man in på Google maps så finns skogen kvar bakom målet.

I samband med mina uppdateringar så brukar jag googla och se om jag hittar något kul som jag missat eller något intressant att ta med. När jag sökte på Dalavallen i Djursdala så kom det upp en artikel om en bok som hette Fotfolket och var skriven av Torsten Letser. När jag sen kom in på förlaget hemsida och kunde provläsa boken så blev jag lyrisk. En beställning gjordes omgående !! Här kan ni läsa mer om boken http://www.idusforlag.se/fotfolket?filter_name=Fotfolket

I boken Fotfolket som jag nämnde ovan om kan man läsa att klubben har gott stöd av storbönder i trakten som skänker virke till klubben som de sen kan sälja.
Annat var det förr när det gäller stöd från traktens bönder när klubben ville bygga idrottsplatsen. I boken Svenskt Idrottsfolk från 1947 står det så här om Djursdala SK.
– Svårare var det emellertid att finna lämplig mark för en idrottsplats, då ägarna till sådan visade ett ganska minimalt intresse för nymodigheten.
Till slut så fick klubben mark till en idrottsplats tack vare bidrag från kommunen och förbundet.. Avslutande text om Djursdala SK i boken lyder då så här.
– Föreningen nu även fått sin efterlängtade idrottsplats, på vars färdigställande medlemmarna utan undantag offrat all möjlig tid