Rektangeln

Att idag finna fasta och målade målställningar på en idrottsplats, det är en känsla som kanske kan vara jämförbar med känslan hos dem som fann guld i Klondyke 1896.

”Du måste besöka Uttersjöbäckens fotbollsplan”, löd rådet. ”Vad ska du dit och göra?”, undrade någon annan. ”Besöka idrottsplatsen och känna historiens vingslag”, var ett självklart svar. 12 mil enkel väg från min hemort Norsjö. Runt hörnet med norrländska mått.

När jag ser Thomas Ravelli rädda den avgörande straffen i VM-kvartsfinalen 1994 mot Rumänien, så får jag än idag gåshud trots att jag sett det säkert hundra gånger. Samma typ av gåshud uppstod vid ankomsten till det som en gång var hemmaplan för Uttersjöbäckens IK. Fasta, målade målställningar i färgerna rött och vitt. Om det kändes på samma sätt när guldrushen i Yukon drog igång ska jag låta vara osagt, men det var en känsla av guld att anlända till Rektangeln.

Namnet på idrottsplatsen var en överraskning. Jag hade väntat mig Skogsvallen, eller något annat klassiskt idrottsplatsnamn. Jag kände mig lika förvånad som betjänten Manuel i tv-serien ”Fawlty Towers". Rektangeln? Que? Någon som vet varför idrottsplatsen heter så? Det är väl i och för sig rätt logiskt att kalla en fotbollsplan för Rektangeln. Det är ju en rektangel.

Uttersjöbäckens IK bildades 1955. IK Örnen, Uttersjöbäcken, var första förslaget men det namnet kunde inte antas så i december samma år blev det UIK för hela slanten. 1958 beslutades det om ett planbygge. Rektangeln stod klar för spel sommaren 1960, och invigdes med en match mot Klutmark. Seger med 4–3 för UIK. Före 1960 spelade UIK på en lägda.

1964 blev det dött lopp i division 6. Uttersjöbäcken och SK Örnvingen, Kalvträsk, stod båda på 22 poäng och 58–18 i målskillnad. Reglerna då sa att om varken poäng eller målskillnad kunde skilja lagen åt, så skulle det spelas en skiljematch på neutral plan. På ett blåsigt Tjärnbacka i Burträsk skulle det avgöras. Alvar Stenmark och Dan Nilsson i SK Örnvingen blev Uttersjöbäckens banemän med varsitt mål. Örnvingen till femman. UIK skulle dock komma igen.

1966 vann Uttersjöbäcken division 6. 1968 blev det serieseger i femman. Det året kom ca 500 betalande till Rektangeln för att se seriefinalen mot Mjödvattnet. En match Uttersjöbäcken vann med 1-0. Det var för övrigt inte alls ovanligt med publiksiffror på 400–500 åskådare på Rektangeln på den tiden. Det var ett riktigt publikfäste, rapporteras det i gamla urklipp från tidningen Norra Västerbotten. I division 4 Västerbotten Norra knep UIK en tredjeplats 1969, och ytterligare två säsonger i fyran skulle det bli i egen regi.

Men problem skulle uppstå för Uttersjöbäcken. Spelare slutade och flyttade till annan ort, så 1971 beslutades det om en sammanslagning med Lövånger. Den nya föreningens namn blev Lövånger-Uttersjöbäckens AIK, och som under 70-talet blev en kraft att räkna med i division 4. 80- och 90-talet tillbringades i femman och sexan. LUAIK har inte haft ett representationslag i seriespel sedan 2017, då man spelade i division 4 Västerbotten Norra.

Efter sammanslagningen 1971 blev Rektangeln inte längre nyttjad för fotbollsspel i lika stor utsträckning som tidigare. Men den övergavs inte. Dressyrtävlingar, midsommarfirande och dans har varit återkommande arrangemang. Sedan 2011 har Rektangeln varje sommar varit värd för en stor veteranfordonsträff.

Text och foto: Göran Bergmark
goran@idrottsplats.se

Fakta från ”Boken om Uttersjön”, och den alltid lika eminente och allvetande Morgan Bohman.
Klubbmärke från Ingemar Berg och hemsidan klubbmarken.com